I rättvisans namn…

Min 1 1/2-åriga son kom in till mig när jag satt vid datorn och gjorde nåt oväsentligt (surfade)… För att få min uppmärksamhet (eller bara för att han är jävligt klåfingrig och nyfiken) så började han sno åt sig alla lösa saker i rummet som han kunde hitta.

Då jag inte delade hans entusiasm över att flytta runt alla mina saker till ställen där de med stor sannolikhet aldrig ser dagens ljus igen så upprepade jag gång på gång… ”Nej!”, ”Låt bli!” och ”Inte röra!”. Till slut verkade min son få nog, och beslöt sig för att slå näven i bordet för att markera detta. Eller rättare sagt. Han slog näven på mitt Mac-tangentbord.

Nu är det så här va… min Mac… Den behandlar man med kärlek. Inget annat. Så jag vände mig till min son, tittade honom i ögonen… Och med en allvarlig min förklarade jag för honom att ”Så där gör man faktiskt inte”. Då började han puta med underläppen, sådär som små barn kan göra när de skall visa att de är sura över något.

Sen började han g-r-å-t-a.

Men vaffan… i rättvisans namn. Slår man på min Mac så får man ta konsekvenserna som en man! Så soak it up!. Och låt bli min Mac!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s